”Tänk dig att du är servitris på Nobelmiddagen och bär två skålar med soppa i vardera hand, i axelhöjd. Tryck ihop skulderbladen och håll nu skålarna stilla, i hela din hand.”
Soppan skvätter lite första gången jag utför övningen, så pass stel är jag i mitt axelparti. För att ytterligare räta på mig får jag fantisera att någon drar mig i håret – rakt uppåt. När fantiserande inte hjälper får jag handfast hjälp att förlänga halsen några centimeter.
Jag som blivit en hel centimeter kortare på några år vill tro att jag just blev 169 cm igen. Fysioterapeuten säger att jag långt ifrån är ensam om att få lära mig ”corona-övningen”.
Det är kö till mottagningen och de allra flesta söker för nya axel- eller armbågsrelaterade besvär orsakade av arbete hemifrån.
” Sitt så lite som möjligt. Rid och jogga – hellre än gå. Och gör corona övningen flera ggr om dagen”.
En igelkott på ryggen
Jag är nöjd med ”ordern” och lägger mig på mage för att få en igelkott applicerad på min (enligt MR) 80-åriga (!) rygg. När akupunkturnålarna fastnat får jag laserbehandling i höften. De 15 minuter som i behandlingen varar hinner jag fundera på hur mormor botade sin ryggvärk, om hon hade ryggvärk. Och lite till.
Jag vill påstå att det är en spännande framtid vi går till mötes!
Missförstå mig inte, pandemin är fruktansvärd (och min onda höft är en fis i rymden i sammanhanget) men jag ägnar hellre tid åt att klura på positiva saker med eländet än att fokusera på det negativa.
Nästa gång tar vi en båt till Thailand
Kan dagens bostadsbrist lösas genom hemarbete – genom att kontor förvandlas till bostäder? Den sjukliga stress som så många upplever, heter räddningen att slippa pendlingen till och från arbetet? Räddar vi vår planet när vi slutar spendera av vårt ekonomiska överflöd på konsumtion och flygresor? Är den mest attraktiva bostad om några år den långt ifrån motorvägen och dess avgaser?
Kan det mesta lösa sig genom att vi slutar ”unna” oss och jaga – efter ”mer”? Genom att bli nöjda med det vi har.
Som mormor, förhoppningsvis var?
Blir man lyckligare av att ha en dusch inomhus?
Mormor kanske inte var lycklig men åtminstone nöjd av att ha mat på bordet till oss alla. Frågan ställdes aldrig så jag spekulerar.
Ingen fick blanda sig i. Till sin sista dag på jorden, drog hon upp den tunga golvluckan i köket, och stegade därefter rakt ner i kylskåpet – den mörka jordkällaren. Trollade sedan fram den godaste makkara-soppan eller någon annan finsk rätt till alla sina nio barn (med betald semester) på besök – och deras barn. (Hur många vi var? Jag räknade aldrig men vi var; många).
Jag försöker minnas huruvida mormor verkade gladare den sommaren familjerna inte längre behövde lotta fram vilka som skulle börja. När en och samma familj inte längre behövde tvätta sig rena i samma badvatten.
Sist i fick kyligt vatten. Först i fick kokvarmt. Vad man uppfattade som bäst berodde helt på hur länge man trivdes i bastun.
Om mormor blev lyckligare av att ha en dusch inomhus minns jag inte men det var mysigt att äntligen få basta tillsammans med henne!
Nu 2020 tycker jag att det är ren lyx och hög livskvalitet att få duscha utomhus, i uppvärmt, renat sjövatten, vid vår sommarstuga.
Tacksam
Behandlingen är över och för stunden känner jag ingen smärta. Jag känner mig bortskämd och tacksam över så många saker -.
På väg hem funderar jag på om jag inte ska ta tag i det där med dubbelt medborgarskap som jag förstått att många nu skaffat sig när möjligheten finns. Om så för att hedra mormor. (Jag blev svensk då jag planerade att bli polis – ändrade mig sedan och då var medborgarskapet redan bytt).
Rötterna kommer man inte ifrån. Kanske är de dem man instinktivt söker efter i oroliga tider. Om dåtid vet vi en hel del, om framtiden ingenting.
Denna veckan har jag gjort mängder med ”corona-övningar” och bastun har varit på varannan dag. I värmen är det lätt att tankarna söker sig till tacksamhet.
Gott nytt år och ta hand om er ! Onnelista uutta vuotta!
2020 [lånad bild]:
Lite finska fakta 2020-12-31 :
En färsk EU-utredning visar att finländarna är det folk i EU där invånarna bäst klarat av att hantera en begränsad (covid) vardag.
73 % av de tillfrågade tyckte att det : ”gått bra att anpassa sig” och en tredjedel ansåg att ”livskvaliteten förbättrats tack vare restriktionerna”. I Sverige tyckte 11 % att det gått bra att anpassa sig eller att livskvaliteten förhöjts.
Nästa undersökning jag läser framför att finländarna för 3:e året i rad rankas som världens lyckligaste befolkning.
Sist jag läste om undersökningen uppgavs att finländarna ”vet att skatta sig lyckliga då de ännu minns hur det var att befinna sig i krig”. I år läser jag i intervjuer att resultaten sannolikt förklaras av finländarnas personlighet:
- Finländarna är ganska nöjda med att ”bara” vara hemma.
- Finländarnas bastande kan jämföras med det välbefinnandet som uppnås genom yoga eller meditation.
- Många finländare äger en stuga med tillhörande bastu vid någon av de hundratals sjöar som finns.
- Fler i Finland är introverta än extroverta (inte i behov av så mycket social in-put för att vara ”nöjda”)
- Finländare har en stark vilja att gärna följa regler (utifrån en stor tilltro till auktoriteter).