Det finns alltid någon att skylla på

Piano-rummet

Det har varit en hektisk vecka. Dörren till mitt arbetsrum, det i Röda huset kallat ”piano-rummet” har varit stängd. Att där inte längre står något piano har mindre betydelse, vanor sitter som berget. I rummet finns min dator, det är där jag skriver. Dörren är i normalfall alltid öppen men den senaste veckan var inte normal och för att slippa se min dator ”ropa på mig” stängde jag sonika dörren.

Ikväll har jag öppnat dörren , datorn och bloggen.

Städfirman

Att jag ”fått en stund över” beror på att lill-matte ”skolkar” från ridskolans teori (förlåt ridfröken) och att husse städar.

Att husse faktiskt ringde in en städfirma i eftermiddags, då jag i vanlig torsdags-morgon-ordning, bad honom, köra ett varv med den mest avancerade pryl vi (uppenbarligen) har i huset, ja det är en annan historia.

Jag förstår era höjda ögonbryn och måste därför genast till vårt försvar förtydliga att det knappast fanns något behov av någon städfirma. [Jag är ”bara” allergiker, astmatiker, kattägare och pedant. Jag dammsuger två-tre ggr vecka & husse max en].

Räkna katter (får)

Inkallandet av städfirman var ur en manlig synvinkel: lösningen på tidsproblemet vi lever i.

Katterna har inte börjat fälla. De bara skvätter sand ut sina två lådor precis som vanligt. Becky är lite mer ordentlig hon. Efter sina toabesök slår hon sisådär nio gånger med vardera tass på toans vipp-dörr; den mesta sanden stannar alltså kvar i lådan, istället för på tassarna.

Mestadels tacksamt. Nattetid händer det dock, att jag  istället för högt  svävande får, ser lite lätt klumpiga katter slå i baktassarna, vid hoppet över hindret. 18 gånger. När jag försöker somna. Becky-effekten.

Problemet

Min stressnivå nådde oanade höjder när sms:et från husse: ”Bokat städ” lyste upp min telefon 14:30.Trots hög arbetsbelastning hann jag gnälla av mig inför min stackars kollega (förlåt). Av ren sympati berättade hon hur jobbigt hon också upplevt det då okända människor arbetat i hennes bostad i flera veckor…

Jag skickade ett argt sms tillbaka till husse:

”Ställ in det! Städade lö, sö, tisd. Nog *a* kan du ta ett varv m d-sugaren & tömma kattlådorna. Annars gör jag det själv. Igen.”

Husse och lillhusse ställde in sin tidstjuv: Ett eftermiddagsbad i en närliggande sjö. Om jag fick dåligt samvete.

Lösningen

Förra gången jag skrev, hade jag just varit sjuk. Vädret. Idag blixtinkallades en städfirma till mitt hus. På grund av vadå. Vädret.

Vädret. Vädret.

Nu är det bara en tidsfråga!

Maräng har äntligen fått ett härligt höst-fluff. Fortsätter vädret kan jag lova att det kan bli behov av en städfirma. Kroppen ställer om sig för sommartid. Vem ska vi skylla på då…

Ja nu vet ni svaret.

(Parantes. Jag jobbar på det. Att låta spontana idéer få plats i tillvaron – trots att jag är som mina katter – en vane-människa. Dagens inlägg är ett inlägg som ”petar” på såret. Skitsamma ibland!  Låt fåren bli katter nattetid. Låt städfirman dammsuga om ni inte hinner med. OSV).

image1-488
Maräng i höstskrud. | Copyright © 2016 Jessica Olsbo | All Rights Reserved

 

 

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked