Hämta vatten från egen brunn

Kattuppfödning & barnuppfostran

Från den dag du upptäcker att du ska bli förälder omringas du plötsligt av ett stort antal förstå-sig-påare. Ibland hinner du inte ens fråga eller undra någonting förrän du har alla så kallade ”svar”.

En nybliven förälder letar efter ”bibeln”; den rätta vägen att ta hand om sitt barn. Hur gör man. Är detta normalt. Vad gör jag nu…

[Hjälp!!!]

Sent omsider upptäcker varenda förälder (och kattuppfödare) att det inte finns Ett svar. Det finns lika många sätt som det finns svar. Jobbigt och frustrerande men precis så är det. Det är en del av att bli förälder (kattuppfödare).

Först efter dessa erfarenheter och en egen förståelse av att svaret man fick, inte nödvändigtvis var korrekt, vänds intresset inåt. Vad säger magkänslan? Och just då upptäcker de flesta att det faktiskt är där det bästa svaret finns.

Dyr mat ska det vara

[Låt mig ge exempel].

Här i Sverige är det inte Fint att som kattuppfödare ge sina katter mat från Ica. Jag lärde mig tidigt att det ska vara mat som det har forskats på & som kostar dyrt i djuraffären eller hos veterinären. (Jag brydde mig dock inte värst, med katt nummer ett, men när jag åkte på kattutställning fick jag Naturligtvis gömma lilla påsen jag gav till min katt! Den där maten var inte ”ok”).

Döm om min förvåning, inte en gång utan två, när jag åker utomlands för att hämta hem min nya, dyra, utvalda avelskatt!

Jag har fått goda råd via mail om vad kattungen äter. Kända dyra märken. När vi ordnat med pengar, stamtavla och allt det där är det dags för ett farväl…

”Jag vet inte om ni har det här märket i Sverige, men det här är hans/hennes favoritmat”.

I min hand får jag en låda av (den billiga)  kattmaten ”Pussi”. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag säger bara: Perfekt det älskar min katt där hemma också!

Jag ska ge er en egenupplevd erfarenhet till.

Raskatter får aldrig gå ut.

Det har funnits dagar då jag inte vågat berätta att Maräng får gå ut i vår trädgård. Det har inte bara varit hemligt för min egenskull utan för Marängs släktingars / uppfödares skull. En raskatt ska aldrig gå ut, lös, punkt, fick jag tidigt lära mig.

Att min katt inte fick prova på utevistelse förrän uppnådd ”mogen ålder”, det vill säga över ett år, vintertid, var inte intressant. Det var katastrof. Jag var oansvarig!

De som känner mig & som har träffat Maräng, vet att hon är Min katt. En katt som inte lämnar matte från uppsikt. Alla katter är olika och jag skulle inte råda någon, som inte litar 100 % på sin katt, att göra detsamma. Husse och övriga familjemedlemmar har varit livrädda men de har samtidigt lärt sig att lita på, att jag har rätt i just: denna fråga.

Vi har fått en ”hund” – hon heter Becky

När jag tog beslut om att Becky skulle stanna – tog jag också beslut om att denna cirkuskatt måste få utlopp för sin energi. En katt som retar sig på att en annan katt ligger och sover mår inte bra

 Jag var långt ifrån lika säker på att utgången skulle bli bra. Jag började med att ha Becky ute tillsammans med Maräng. Det gick utöver förväntan. Maräng ”hämtade” hela tiden hem Becky när hon sprang över tomtgränsen.

Det har nu gått 5 veckor sedan vi tog beslut om att cirkuskatten ska få stanna. Hon är inte längre bara den mest lekfulla, hon är nu också den mest trogna. Vem som helst av Vita husets människor kan gå ut med Becky och veta att hon är kvar! Becky lämnar inte oss människor ur sikte. Hon rör sig bara på tomten och kommer i full galopp närhelst vi ropar. Maräng kan mycket väl slumra i en buske men inte Becky. Becky är alltid vaken utomhus.

Jag tror nästan att jag inte ens behöver berätta det, men jag gör det i alla fall. Slagsmålen är inte ett minne blott, men de dör snabbt ut. Tass hit tass dit och några tussar. Sedan går de åt varsitt håll Becky och Walte. Maräng bryr sig inte, hon är ju kompis med alla.

Lita på Din magkänsla

I och med de sociala medierna har ingenting blivit lättare. Magkänslan är ersatt med; svaret finns kanske där ”ute”. Hör ni hur mycket oro som bor i den meningen!

Istället för att åka till vårdcentralen surfar man ut på nätet. Istället för att åka till veterinären låter man ett forum ”ställa diagnos”. [Jag menar inte dem som rådfrågar, jag menar dem som litar 100 % på nätforumets svar].

Gör det som känns rätt och fråga de Riktiga experterna; i första hand. Är det något medicinskt ska du åka till läkaren eller veterinären, ”nätdiagnosen” du får av så kallade erfarna: kan vara helt fel.

Våga lita på din magkänsla; hämta vatten från egen brunn.

Becky & Maräng 170616 | Copyright © 2017 Jessica Olsbo | All Rights Reserved

 

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked