Ingång utgång

Meoow, mjau, miuuu – sättet att säga JAG VILL DIG NÅGONTING är många. Becky behöver inte ta i  – hennes normala (italienska) röstläge räcker för att bli: insläppt.

Det är svårare med utgången.

– Ska jag skvätta vatten på henne mamma? LillaT är nu till sin gräns störd i sitt grötätande.

Lilla-T är barnet med mycket tålamod – men Beckys knackande närmar sig nu rivmärken på altandörren…

-Nej jag löser det. Tack för att du erbjöd dig att hjälpa till.

Jag låser upp altandörren som var tänkt vara stängd 06:30.

Grönt är skönt

Becky älskar SIN trädgård.

Gödslade rabatter

Vi har dividerat ett oräkneligt antal gånger om olika vägar att gå – men det enda vi kan enas om  – är att Om Becky i framtiden behöver flytta – vore det allra bästa (för alla inblandade) om hon fick bo kvar i grannskapet, i närheten av ”sin trädgård”. Hon skulle garanterat då arbeta i sin nya trädgård + fortsätta uträtta sitt arbete  i sin nuvarande trädgård. 

Och vinster med Becky i sin trädgård? -> Inga katter. Inga möss. [Och gödslade rabatter ;)].

Problemet

Om Vita tassar (nu) – ska ”leva vidare” behöver uppfödningen bestå av minst två honor! Becky köptes in som hona nr 2 men dessvärre fick hon pyometra (livmodersinflammation) redan vid 1 års ålder och blev kastrat.

Uppfödningen Vita tassar(nu) är redan från start tänkt att vara mycket liten men för att inte behöva ta en paus på flera år behöver det finnas minst två utvalda honor i avel.

Maräng har överraskat oss gång på gång då hon med öppna tassar välkomnat Alla nykomlingar till Vita Huset. 

Becky kom till oss 16 månader gammal från Italien. Vi var övertygade om att hon skulle ÄLSKA sin nya kattunge kompis Walte från Finland, född endast 5 månader efter henne. Men tji fick vi! Becky hade bestämt sig för att Vita Huset, det var hennes och  Marängs. Inkräktare med fyra ben skulle jagas bort (Walte). Därför bor nu bara Maräng & Becky i Vitahuset.

Vita tassar(nu) 

Gissningar på kön har nu  gjorts men än är inget säkert.

Alla tre kattungar äter & växer precis som de ska. Maräng tycker inte alls om att vi människor håller i ungarna än så vi avvaktar en stund till. Kattungarna vägs och fotas efter bästa förmåga. Alla längtar vi nu efter att Maräng och de små kan flytta in i vardagsrummet där kattungehagen står redo.

”Stor” är i alla fall med 100 % säkert en tjej. Kanske kommer hon få stanna i katteriet.

Vi hoppas Becky tycker att kattungarnas närvaro är ”OK” när de flyttar ner en våning – hittills har hon inte gått upp på övervåningen sen kattungarna föddes. Fastän dörren in till Maräng och kattungarna stått öppen sen dag 2 har Becky inte gått in.

 

 

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked