Katt-krig

Nej det har inte utbrutit något kattkrig trots att jag i helgen hämtade hem en katt från Finland. Maräng som äldsta katten i huset agerar fredsmäklare. Hon tar sin uppgift på stort allvar. Hon är med Walte på natten och med Becky på dagen. Rättvist ska det vara.

Det tog mindre än en timma för Maräng att acceptera Walte.

När Walte sov passade Maräng på att tvätta honom på Hotell Caribia  i Åbo. Rena rama stortvätten. Bor man på badhotell ska det tvagas! När Walte vaknade efter sin skönhetssömn luktade både han och Maräng likadant. Nos mot nos och allt okej.

I hytten på Finlandsbåten blev de vänner och senare i bilen till Göteborg sov de på varandra i mitt knä.

 

Efter en lång resa hem, 11 h på båt och 5 h i bil var vi äntligen hemma.

Becky hade under helgen vuxit sig dubbelt så stor!

Kattvakten måste matat henne med tillväxthormoner! Naturligtvis inte men nog tycktes hon gigantiskt nu med en kattunge i huset. Becky var som förväntat sur:

”Var har ni varit?”

Maräng tog självmant på sig uppgiften att lugna Becky. Frivilligt gick hon ner i Källarbostaden och nattade Becky medan Walte utforskade Vita huset. Röda huset är ett minne blott.

I tisdags, dagen efter den långa resan, hade jag och lillhusse semester. Jag hämtade de båda katterna i källaren och tog in alla tre i vardagsrummet. Detta klipp är taget strax efter introduktionen:

 

Maräng sover och Becky undrar vad det är frågan om:

”En ny katt har tagit min leksak!”

Och några minuter senare jagade Becky en skräckslagen Walte, som jag naturligtvis tog därifrån direkt. Vi får ta det på om pö.

 

Natt två tillbringade Becky sedan ensam i snickerboa (Källarbostaden) medan Maräng gömt sig lillmattes säng (vi hittade henne inte) och Walte knorrade på alla katters favoritplats: vid husses fötter. På morgonen följde Maräng villigt med till Becky och delade frukost med henne.

Becky visade nu en helt annan sida. Purr purr knorr knorr, spinnandes ville hon upp i min famn som om hon sade:

”Förlåt matte att jag jagade Walte”!

Nu ikväll är alla tre katterna i hela Vita huset och hittills är det lugnt. Becky har inte jagat Walte utan bara följt efter honom för att se vad han hittar på den lilla parveln.

Jag tror att Becky nu har förstått att Walte är totalt ofarlig, ingen läskig inkräktare. Jag tror att hon vet att om hon inte beter sig, så är det hon som tillbringar natten i snickerboa.

Vi får ta det pö om pö så ingen känner sig bortglömd och krig utbryter.

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked