”Klockan är snart tolv jag sticker ut och springer nu”.
Hör dörren smälla igen. Knackar och knackar för att få liv i min Fitbit på armen. När ögonen vänjer sig blinkar den mot mig, [11:58] : sluta knacka det är inte mig det är fel på!
Måste verkligen boka tid hos optikern.
Jag är genomsvettig. Hur kan man inte vakna av att lakanen är genomblöta? F*n jag hade ju lovat henne att Vi idag skulle springa tillsammans!
Reser mig sedan alldeles för snabbt ur sängen. Får ta stöd mot väggen.
Duschar kallt medan Treon löser sig upp i vattnet. Huvudet spränger. Hur kan man sova så länge?
Fem timmar tidigare var jag ute och körde bil. Efter 6 timmars oavbruten sömn. Skjutsade familjens pojkar till avreseplatsen för helgens träningsresa. Kände mig visserligen seg av den tidiga morgonen efter gårdagens sena arbetspass men ändå.
Skulle bara vila lite innan frukost och joggingpasset men vaknade aldrig.
Två koppar kaffe. I bilen en Celsius för säkerhets skull (200 mg koffein). Vill stanna och kissa redan på vägen men håller mig fram till Frölunda torg.
Shoppar det vi behöver och lite till. Tösen vill kolla mer i affärerna men efter 2,5 h är jag redo att lägga mig och sova på första bästa bänk. Vi åker hem.
Becky ligger fortfarande i arbetsrummet. I sängen där jag tänkt lägga mig och vila. Rummet är inte hennes normala revir.
Jag försöker se om hon andas men ser inga rörelser. Smeker henne över hjässan. Svansen börjar inte piska ilsket som den brukar. Lyfter upp henne. Halloo Poh hur är läget?
Inget motstånd, inte ett ljud. Vår mest muskulösa katt som en lealös trasdocka
Inte förrän jag säger, vill du ha G-O-D-I-S med hög röst blinkar hon till. Vill genast ur famnen på mig. Svansen i givakt och ögonen befallande. Ja godiset?!?
Åskan ligger och lurar. Jag har satt en massa blommor i jord under veckan. I natt får det gärna regna.
Imorgon vill jag ha sol och energi. Jag vet att katterna vill detsamma.
Becky Poh i trädgården igår kväll: