Vi har börjat lära känna varann nu. Det har inte varit lika självklart med henne som det var med Maräng. Maräng valde mig och jag valde henne, sedan första ensamma stunden på X2000 från Stockholm, har det varit hon och jag. Hon tvättade mitt hår och bestämde att jag var lika mycket hennes som hon var min
Med Becky är det annorlunda. Lillmatte satte sina ord igår. ”Becky är mer som en riktig katt”. Självständig. Protesterar högt när något inte passar. Väljer själv när hon vill bli klappad. Väljer sina egna vägar.
Hon är förstås ännu en oerfaren kattunge. Med ett obefläckat självförtroende. Med både svans och nos i vädret.
Maräng håller koll
Becky är arg på selen och kopplet när hon är ute. För ute vill hon vara om alla andra är ute. Får hon inte vara ute försöker hon göra hål i hönsnäten som sitter på stugans fönster. Väl ute sliter hon sig loss med jämna mellanrum. Vill iväg och upptäcka världen. Tassa iväg på egenhand. Stora tassar stora tankar. Maräng är inte sen att varsla om tokigheterna. ”Mjauuu titta vad hon hittat på nu tokkatten”. Tror att hon klarar sig själv va.

Maräng har således slutat tvätta den upproriske kattungen för tillfället. Becky får nu erfara både fräs och hesa morranden från storkattens sida.
Att likt en studsboll, högt ovanifrån, utan någon som helst styrningsförmåga, eller förvarning, landa rakt på storkatten. När storkatten slumrar som bäst på mattes huvudkudde med matte bredvid sig. Ja vem som helst förstår att det inte är passande just då och aldrig annars heller. Men det förstår inte Becky. Hej och hå här kommer jag och nu ska vi lattja lite.
Raketfärd
Även husse kämpar på. När Becky doppat nosen i Bregott paketet för tredje gången. Ja då är luftfärden så att säga inte i luftballongens färd. Mer raketen.
Men jag älskar henne ändå.
Vaknade i natt av att mitt täcke lyftes upp och ned. Tramp tramp, stora tassar trampar på mitt täcke så att täcket lyfter upp och ner. När jag ertappar henne mitt i sysslan svarar hon med att börja spinna högt så husse vaknar. När han försöker klappa henne lyfter hon på fluffsvansen och pyser iväg så att yllebyxorna svänger. Bara när hon vill och bara på hennes villkor.
Nu lade hon sig i min famn. Efter att ha stängt av datorn och förminskat min text. Luftballongsfärden bet inte den här gången heller. Alldeles dyblöt päls. Flera gånger om dagen fullföljer hon sin tvagningsritual. Lagom till fällning hoppas jag att hon och storkatten är helt sams igen så hon kan få lite hjälp med pälsskötseln.
Det kommer ordna sig. Maräng är världens snällaste storkatt. Låter alltid Becky äta från samma tallrik. Och bara hon slutar upp med sina studsbollslekar så kommer allt gå bra.
Grattis vår lilla ”Becky-bo” som vi kallar henne, på 5 månaders dagen 23/7 !
PS1. Jag har idag fått ett erbjudande om att bli ”samarbetspartner”, blogga för ett företag. Jag ska klura på saken. Fler läsare vore förstås väldigt roligt!
PS2. Maräng mår nu prima, inget mer hostande. Skönt!
Önskar er Alla en fin dag !

Vad roligt att du också säger att Becky har yllebyxor..Det brukar vi också säga om våran birma/ragdollblandning?Hon är också sån som väljer själv.Satt förut ofta framför soffan och tittade och försökte man ta henne så sprang hon iväg?Lycka till med era härliga katter!!?
Ja haha hon har riktiga fluff yllissar Becky :). I morse valde hon att sitta i famnen länge, första gången. Så hon kan nog bli keligare med tiden. Maräng är min hundkatt, springer efter mig både inne och ute.